Historien om Särna är framför allt en berättelse om människorna som i gammeldagar kämpade på i byn och alla dess utbyar med fiske, jakt, skog, myrslått, myrmalm och i senare tid sågverk, modernt skogsbruk, flottning, turism och service.
-50 grader kallt, en liten kamin att elda i, kreaturen boende i samma rum för att hålla värmen, is på dricksvattnet i laggkärlet, mörkt 18 timmar av dygnet, surfisk, rågbröd och ”sull” till frukost, lunch och middag. Vore konstigt om dessa omständigheter inte formar människorna som tvingas leva så under längre tid.
Vi vet att de magra skördarna slog hårt mot dessa trakter under 1800 talet och att människorna led under många vintrar. Om Ni mot förmodan tror att somrarna var enklare så kan vi nämna myrdikning, myrmalm, myrslått, fiske och insaltning av fisk, hugga ved, underhålla hus, bygga fler hus, sköta djuren, plocka bär mm. Ändå valde de att stanna, det beror troligtvis på den goda tillgången på fisk. Naturligtvis fann människorna ett sätt att tackla vardagen med i huvudsak arbete. Men vissa människor har satt sina spår i bygden för alltid och de finns att läsa om och deras bedrifter.
Historien om Klutsjö Märit kanske är så ofattbar att den skall användas i grundskolans samhällskunskap med avsikt att ge de unga en bild av hur det kunde vara att leva i Sverige i slutet på 1800 talet.
Mycket av det som finns att läsa om historien och personaliteter återges i boken Ödebygdsminnen.
Text: Niclas Schedvin
Många människor har levat, bott i eller bara passerat förbi Särna.
En del har lämnat mer spår än många andra. Stenåldersmänniskorna hör till dem, vars namn vi inte vet….
Särna-Idrebornas äldste anfader i den svenska kyrkbokföringen var Back Halfward Olsson, född 1583. Vid hans död 1686 skrevs följande i dödboken: Back Halfwar Olsson i Särna född 1583, renaty, educaty, gift fridsambligen lefde intill dess ålderdomen blef stoor, ty han levde till 102 eller 103 åhr, begrafven den 14 November. Alla med anor i Särna sedan 1800-talet härstammar på något vis från Back Halfward och hans fem barn.
Daniel Buskovius
Kaplan i Älvdalen. Ledde 1644 “anfallet” på Särna och Idre. Särna, tillsammans med Idre, införlivades med Sverige år 1644. Kaplanen Daniel Buskovius i Älvdalen ledde ett fälttåg på 200 män med uppdraget att erövra området från Norge, som vid den tiden lydde under danske kung Christian. Särna- och Idreborna gav sig helt utan motstånd med motiveringen att det inte hade någon betydelse vilken krona de lydde under. De hade bara en önskan, att få vara i fred. Först år 1751 stadfästes den nya gränsdragningen mellan länderna.
Läs mera om Buskovius här!
Folket i Älvdalen och Lillhärdal kallade särnaborna för skrållar/skrullar. Namnet härstammar från tiden då Särna tillhörde Norge och att man då vid begravningar sköt med musköter för att hedra den döde, man skrållade. Fjället Städjan kallades tidigare för Skrållstäd.
Carl von Linné besökte Särna 1734. Du kan göra en egen resa i hans fotspår.
Abraham Abrahamsson Hülphers besökte Dalarna och Särna 1757.
Otto Sebastian von Unge besökte Särna 1825 och beskrev kåserande sin resa i sin “Vandring genom Dalarne” som kom ut 1829.
Spanjoren i Särna – dikt eller verklighet? Eller kanske både – och?? Det slutade tragiskt, men vad hände egentligen på Rogården, våren 1826? Ladda ner berättelsen i pdf här!
Mors Lilla Olle. Alla kan vi väl nynna visan, men inte alla vet att händelsen som inspirerade först till en dikt, sedan till visan, faktiskt inträffade här i Särna, sommaren 1850.
Grosshandlare Magnus Engzelius
Gråbergs Per Persson “Slaktar-Per”
Per-Erik “Särna-Hedlund” Hedlund
Karl Erik Forsslund reste Med Dalälven från källorna till havet i början av 1920-talet och beskrev nogsamt det han såg i en serie skrifter.
Stor Per Svensa “Nordens starkaste karl”, historierna om hans styrka och hans mildhet är många. Du kan mäta dina krafter på stenen vid Stråfulan, den han ensam välte upp ur ån.
Lars Levander folklivsforskare som dokumenterade vår bygd under första halvan av 1900-talet.
Blind-Johanna Jonsson (1888-1967) diktade på både svenska och särnmål.
Busk Jonas Jönsson, Särnaheden (1872-1966)
Dokumenterade sin samtid, sin barndom och det han fått sig berättat av äldre generationer. Han skrev mycket för Mora Tidning, du kan ta del av en del artiklar här.
“Tull-Sven” – Fjöstes Sven Jönsson 1876-1940, även kallad Särna-prästen vandrade runt och predikade i gårdar och byar. Han kom därför att kallas för “Guds egen vandringsman”. 70 år efter sin bortgång hedrades han 2010 med en minnessten på Särna kyrkogård.
Joles Pelle Dragspelsfabrik
Apropå driftiga personer måste Joles Pelle (1892-1950) nämnas. Han startade och drev en dragspelsfabrik i Särna och en i Korsnäs utanför Falun, han blev kanske landets störste tillverkare av dragspel under senare delen av 1940-talet. Joles Pelle hade ett brokigt förflutet. Han var hyrkusk och senare byggmästare i Stockholm, i Särna drev han en ångsåg, rävfarm, kolugn- och tjärfabrik, tillverkning av gengasved under 2:a världskriget, hotellägare mm. Som mest fanns c:a 300 personer på lönelistan. Han var också ägare av ett eget flygplan.
Stutt Olov Olsson